Hon har tävlat i OS, varit VD för Vätternrundan och sedan 2015 är hon VD för ett av Sveriges största idrottsevenemang, Vasaloppet.
Under 1980-talet var Eva-Lena elitskidåkare i landslaget och hon tävlade i flera VM och även i OS i Sarajevo 1984. År 1989 la hon skidorna på hyllan men har fortsatt att arbeta inom idrotten.
I tolv år var hon vd för Vätternrundan och 2015 fick hon ett nytt och prestigefullt jobb, som vd för ett av världens längsta långlopp på skidor – Vasaloppet.
– Min första tanke när jag fick reda på att jobbet på Vasaloppet var ledigt var att nu får jag en chans att komma hem till min idrott, den som ligger mig närmast hjärtat, säger Eva-Lena Frick.
– Det är världens bästa jobb. Att få jobba med någonting som man brinner för, som man älskar och som jag har lärt mig så otroligt mycket av, säger hon.
1. Varför vill du engagera dig i Bike4Life?
1992 fick jag en son, John, som föddes med en tumör i magen och levde bara 16 dagar. Detta har självklart präglat mig och mitt liv sedan dess. Kan jag bidra till att familjer med svårt sjuka barn kan vara tillsammans under tiden som barnen ligger på sjukhus via Ronald Mc Donalds hus vill jag gärna göra detta. Via Bike4Life kan vi även hjälpa barn och ungdomar i Kenya via New Life Mission, något jag också mycket gärna bidrar till.
Kan vi tillsammans göra detta genom att cykla, som är ett av mina stora intressen i livet blir det en mycket bra kombination.
2. Vad är din koppling till cykel?
När jag var aktiv skidåkare var jag skadad i perioder och använde cykeln som träningsredskap. Livet fylldes med ännu mer cykel när jag blev VD för Vätternrundan 2003, något som jag var fram till årsskiftet 2015/2016 då jag tillträdde som VD för Vasaloppet inklusive Cykelvasan. Som ansvarig för två av de största cykeleventen i Sverige i mer än 15 år har kärleken till cyklingen stärkts ordentligt. Jag nyttjar även mina cyklar, både racern och MTB:n då och då.
3. Vad vill du bidra med?
Min erfarenhet från cykelvärlden och framförallt motionsdelen av den. Min bakgrund ovan med min son John.
4. Hur ser du utvecklingen för Bike4Life?
Motionscykling sker bäst i grupp om du frågar mig! När man får ge sig iväg tillsammans med ett gäng som önskar ungefär samma fart på passet, stannar efter ca halva tiden och tar en gofika inklusive allt gott snack som uppstår i gänget, är det ”gott och leva”. Kan man dessutom göra detta genom att ha ett gemensamt mål att hjälpa andra stärks banden mellan deltagarna än mer. Att hjälpa andra genom att må bra när man cyklar – en kombination som verkligen är win-win för alla.
5. Och slutligen…jag har cyklat 12 gånger runt Vättern under olika års funktionärsrunda. Har upplevt alla väder från strålande cykelväder hela varvet till regn, blåst och kyla hela tiden. Alla varv var underbara, vart och ett på sitt sätt. Cykelvasans sträckning har jag tagit mig an två gånger, känslan av att rulla in mot mål och nå sitt mål är densamma både i Mora och Motala, den måste upplevas!
